Xurdan unshix
Banton Smith “Speed reading made easier”
Wede Cutler “Triple your reading speed”
Tarxini sanax oigoo nemegduulex
Ralph Haber “How we remember what we see?”
E.Hunt, T.Love “How good can memory be?”
Systemchilsen oilgolt avah hurgex
Mortimor J. Adler “How to Think About the Great Ideas”
Mortimor J. Adler “How to Read a Book”
Mortimor J. Adler “How to speak How to listen”
Hun buhen l unshdag soruud
Unknown”Religions of World”
Unknown “Bible” (huuchin geree deer ertuntsiin uusel hiigeed hun turulhtunii amidraliig manai toolol hurtel bichsen. Shine gereend Jesus tursunuus hoishih boyu mania toolloos hoishihiig bichsen namtar tuuj. Olon arvan surgaali aguulsan. Shuun taslah udur ireeduid bolno. Tuund hun buhen belen baih yostoi. Belen baihiin tuld edgeer surgaaluudiig huuli met daga gesen undsen aguulgatai)
Unknown “Buddagiin surgaali” (Buddagiin unen tuuh bolon tuunii surgaaliudiig aguulsan. Ertuntsiin 4-n unen. Zovlon unen. Zovlongiin shaltgaan unen. Zovlongoos angijrah ni unen. Neg ni yuch bilee dee. 10-n tsagaan buyan. 10-n har nugel enee teree geed gegeerhui hurtle neleed olon zuil aguulsan)
Unknown “Кoran sudar”
Unknown”Erdeniin San Subashid” (Yaruu nairagaar hunii yos zuig todorhoilson)
Unknown “Mongoliin nuts tovchoo“(Chingis haanii buhii l barimt tuuh)
Unknown “Гэсэр”
Unknown “Chingisiin bilig”
Arnold Toynbee “Study of History”
A. Amar “Mongoliin tuux”
Ya. Xanjan “Dalai Lamiin namtar “
Sean Covey "Seven Habits of Highly Effective Teens"
Sean Covey "Seven Habits of Highly Effective People"
Bodo Sheffer “Sanhuugiin erh chuluund hureh arga zam”
Kim and Robert Kiyosaki ”Bayan aav Yaduu aav”
Ernest Muldashev "Ertii Numuusiin Emegnelt Ilgeemj".
Ernest Muldashev "Haratiin altan shastir"
Ernest Muldashev “Hun Bichnees Uuseegui” (orosiin erdemten nudnii emch Muldashev nudnii butsiig bus zovhinii bairlaliig sudalj uzeed hachin dugneltend hursen. Hunii nudnii ene helber nit iv damjin uls orond yanz bur baidag. Tereer ehleed hun Gimalaid anh uussen gej heldeg. Tsaashalbal tereer Atlantida Burhan Budda hariinhan nariig holboson shine onol gargadag.)
Ernest Muldashev “Burhadiin hotiin ereld”
Mishael Monten "Songomol eseenuud"
Michael H. Hart “The 100 a ranking of the most influential Persons in History”
DaVinci “Code”
Stephen Hawking “ A Breaf history of time; From the Big Band to Black Holes”
Thomas More “Utopia”
Friedrich Nietzsche “Thus Spake Zarathustra”
Adam Smith “Wealth of Natioms” (орчин vеийн капитал системийг vндэслэгч ном)
Isaac Asimov “Fact Book”
Дейл Карнеги “Цуврал лекцvvд” (Hen buhnii meddeg zuiliig systemchilsen nom. Yag zaavraar ni yavbal Ertuntsiin hamgiin unemshiltei Ali Salbadai bolno. Neg l yumnii 2 taliig jishee barimtaar chimegleed bichsen)
Карнейгийн эсрэг "Анти-Карнеги" гээд ном байдаг.
Erwin Schrodinger “What is Life?”
М.Скоузен “Эдийн засгийн эдvvгээчлэгдсэн замнал”
Tuuh
Baabar “XX zuunii Mongol: Nuudel suudal-garz olz”
Marco Polo “Orchlongiin eldev sonin”
Giovanni Dell Plano Carpinni “History of the Mongolians” “Mongolchuudiin tuux”
Gilliam De Rubruk “Dorno Etgeeded Zorchson Mini”
Luvsandanzan “Altan tovch“
Sagan Tsetsen “Erdeniin tovch”
Herbert Wells “A Short History of the World”
Fernand Braudel “A History of Civilization”
Paul Johnson “Modern Times; A History of the World from 1920`s to the 1990`s”
Paul Johnson “Intellectuals”
Paul Johnson “A History of the American People”
Nikolai Karamzin “istoriya Gosudarstva Rossiiskovo”
Alber Matiez “Frantsiin xuvsgal”
M. Robert A. Rupen “Mongols of the twentieth Century”
M. Robert A. Rupen “How Mongolia is Really Ruled: A Political History of the Mongolian People`s Republic, 1900-1978”
Saunders “ Mongoliin baildan daguulal”
Robert Marshall “Storm from the East”
SH. G. Nadirov “Tsedenbal 1984 goda”
S. Luzyanin “Rossiya- Mongolia- Kitai v pervoi polovine XX v.”
Phylosophy
Bertrand Russel “Baruunii Phylosoph-n Tuuh“
Ernst Mach “Hurtehuin Analiz”
Anri Poincare “Shinjleh Uhaan ba Arga“
Sigmund Freud “Amidraliin Phylosopy”
Math ant Physcs (Bran power)
Unknown “Principia” (even thu the author couldnt do his shoelaces)
Eli Maor “Infinity and Beyond”
J. Mandelbrot “Fractals”
R.F.Feynman “Quantum Electrodynamics:The Strange Theory of Light and Matter”
R.F.Feynman "Surely You're Joking, Mr Feynman!" (Adventures of a Curious Character) (huurhun nom bna lee)
Van der Waerden "Algebra"
Michael Spivak "Calculus" (60-аад оны vед хэвлэгдсэн, Анализын Эхлэл - ийн classic ном гэдэг юм байна лээ)
Jeremy Silman "Amateur's Mind" (энэ багш vнэхээр заах арга сайтай. Энэ ном шатарыг заах/тоглох цоо шинэ арга боловсоруулсан.Тєлєвлєгєє зохиохыг заадаг)
Brian Greene "The Elegant Universe"
Michio Kaku “String Theory”
Richard Gott “Time travel in Einsteins Universe”
Richard Gott “Brief of History time Special and General theory of Relativity”
Wolfgang Pauli "Haritsanguin Onol" (bol uneheer brilliant buteel dee. haritsanguin onol sudlaj baigaa hun uuniig )
Landau-Lifschitz "Ornii Onol"(-toi zaaval unshih heregtei. )
Landau-Lifschitz 10 boti onoliin fizikiin tsuvral (ene bol onoliin fizikiin suuri medlegiin standart. zaaval unshih buteeluud)
Dirac "Quant Mechanikiin Princip" (gej bas neg brilliant ed bii. yur ni Dirakiin gol ajluudiin tuuvriig zaaval unshih heregtei. ner durdval "kwant ornii onoliig burelduulehed" nertei neg tuuver bii. Dirak uneheer matematik-oriented fizikch baisan, tuunii kwant onoliin undes, kwant ornii onoliin undes, anti buumsiig uridchilan helsen, soronzon monopoliig taamaglasan, ih toonii taamaglal zergeer hiisen ajluud tuunii setgelgeenii aguug medruulne)
Einstein "Haritsanguin Zarchim" (tuunii heden ajluud matematikiin huvid surtei bish. yuruusuu l elementar matematik. ter bodit baidlaas ehelj setgedeg "har hun" baisan. tuunii gol ajluudiig, lorentsiin ajiltai hamt ene tuuvrees unshij bolno)
Other
Kimura Ayako “Tarhinii turaal” (muuhai mongol hunii talaar Japan tahia bichsen. Orchuulagch ni muu yumuu esvel uuruu bichgiin argad suraagui yumuu neeh sonirholgui. Baidag l neg Mongolchuudiin setgelgeend baigaa baraan tal, yaaval deeruu gesen bodoloo bichsen bailee. Unshaad, yer ni unshsan huniig sonsood ch hereggui)
Gerel badarchiin “Iltgeh urlag”
Unknown “Tsedenbal Pelotov 2”, ”Hair setgel, Erh medel, Emgenel”
Adam Jackson “10 nuutsuud”
Unknown “The Anatomy Of Terrorism“
Unknown”The Chamber“
Dan Brownie “Angels & Demons”
Stephen King “The Stand“
Unknown "Khii bieiin ayalal" (tanin medehui)
Unknown”Karmiin Onoliin 2,3r devter” (unshaad aidas turuv)
Purev “Buruu Harsan Hatig”.
Unknown “Zuunaas ch urt udur”. (sanal bolgohod bardam shuu)
James Watson “The Double Helix”
Konrad Lorenz “King Solomon`s Ring: New Light on Animal Ways”
Konrad Lorenz “On Aggression “
Bertrand Russell “History of Western Philosophy”
Unknown “Selected Philosophical Writings of Fung Yu-Lan”
Nicollo Machiavelli “The Prince”
Immanuel Kant “Critique of Pure Reason”
Blaise Pascal “Apologie”
Voltaire “Candide”
Thomas Jefferson “Declaration of Independence”
Nikolai Berdyaev “Istoki smisl russkovo kommunizma”
Karl marks, Fridrix Engels “Ev xamt namiin tunxag”
Alfred Marshall “Principles of Economics”
Frederic Bastia “Low”
Milton Friedman, Rose D. “Free to choose”
David Landes “The Wealth and Poverty of Nations”
Hernando De Soto “The Mystery of Capital: Why Capitalism Triumphs in the West and Fails Everywhere Else”
Mark Skousen “The making of Modern Economics; The Lives and Ideas of the Great Thinkers”
Albert Camus “The stranger” “The Plague” “The Fall” “Rebels” “The Myth of Sisyphus”
Jean Poul Sartre “Roads to Freedom”
Erich Fromm “The Fear of Freedom” “The Sane Society”
Charles-Louis Montesquieu “The Spirit of Laws”
Alexis De Tocqueville “Democracy in America”
Alvin Toffler “Future Shock”
Sigmund Freud “Interduction to Psychoanalyse”
Sigmund Freud “Interpretation of dreams”
Karl Popper “The Logic of Scientific Discovery”, “Objective knowledge”
Karl Popper “The open society and its enemies”
Carl Sagan “The Dragons of Eden: Speculations on the Evolution of Human Intelligence”
Francis Fukuyama “Last Man”
Francis Fukuyama “Trust”
Unknown “75 readings: An Antology”
Unknown “Historic Speeches”
Larry Helle Daniel J. Ziegler “Personality Theories “
David G. Myer “Social Psychology “
Uran zohiol
X.Xurmetbek “Ul bichigdmeluud”
D.Batbayar “Mementog buteexui“(batsaan Charguigiin biyed aabiinh ni huvilgaan ahiin suns shingedeg. Huvilgaan akh Darishid ni Dotood yaamnaas nuugdan aguid amidarch baisan buguud eejiig ni hund uvchnuus salgahaar biye orhin gert ni gurem hiij baih uyed ni biyeiig ni Yaamniihan olood shataachihna. Chragui udii olon jil Darishidiin sunsiig biyedee teej yavj baisan buguud negen shunu uchir bituulgeer nas bardag. Hurandaa Miger hergiig murduh buguud tereer Charguin ehnertei bas amragiin holbootoi baidag. Chargui uuruu suns sudlaach baisan buguud Uguudei haaniig Belguiidein huu alsan gej bataldag. Uuriiguu Uguudein udam geh buguud hamagiin muu hunee Belguudein udamiin hun gej harddag baisan. )
B.Baabar, B.Tsenddoo, Ts.Amarjargal “Zugaatai tanin medexui”
D.Oyunchimeg “Gesgeegdegsed”
Ch.Enxee “Od xarvax namar”
D.Urianxai “Zuud ba ulaan nulims”
O.Narandelger “Tsollog”
N.Badamjav “Daisiku” 2002 (Mongolii nutag yum shig baigaam Heden myangan jiliin terteed hunii negen omog nuguuruugee ochihiig boddog ch biluu yaadag bilee. Ikh l huiten baidag baih. Haluun ch biluu. Hamag us shirgeed nuguuruugee nuudeg baihaa)
E.Otgonjargal “Yamar neg, ...837”
U.Shiguurge “Ono ulgex salxi buyu Axuigaas sulraxui”
V.Injinashi "Xo'x sudar"
D.Danzanravjaa "Buteeliin tuuver" (Tsagaan guain emxetgel)
D.Natsagdorj "Zoxioliin tuuver"
Ts.Damdinsuren "Zuun bilig"
B.Renchin "Gunj", "Ber tsetseg"
L.Tudev "Oroigui sum"
L.Tudev "Xorvootoi taniltssan tuux" (Chuluunaas ehleed yum buhentei taniltsaj bui huugiin tuhai gardag. Chuluu gej chuham yag yu yum gedegiig huurhun tailbarlasanaas horvoo gej chuham yu yum gedegiig tailbarlaagui shig sanaj baina)
Ch.Lodoidamba "Tungalag Tamir"
Ch.Lodoidamba “lambaguain nulims” ()
Ch.Lodoidamba “shargachin”
Ch.Lodoidamba “tsagaan sar ba xar nulims” ()
Lkha.Darisuren "Ontsgoi erkh"
Shajinbat "Els tsas" ()
S.Erden “o'guulleguud”
P.Luvsantseren "Xavriin shuvuud"
D.Batbayar "Tsaxilj yavaa go'roos"
O.Dashbalbar "Gerelt xair"
D.Nyamsuren "Xavriin ursgal"
D.Nyamsuren "Setgeliin baigali"
B.Galsansux "Xun sudlal"
R. Choinom ”Xun. Sumtei budariin chuluu. Xartsetseg” (Shulgiin tuuver ni dajgui. 10-n jld tuunii sor buteeluudiig uzdeg. Zarim zarimdaguudad heleh ug ni taalagdsan. Mongoliin tuhai heden shuleg ni gaigui baisan. Zarimdaa rhime saitai. Ahiad avbal dahiad urgana chg eh shig. )
L. Ulziitogs ”Nudnii Shilend Uldsen Zuraglal”
D.Garmaa “Aranshin” (shildeg oguullegiin tuuver)
Анударь “4 биш 4” (Sonin bichigleltei mgl hun bichsen gehed sonin shuu? olon dahin harmaar l ym bilee.) 2005.10 (Za uvurmuts bichih gej bodson baina lee. Gehdee engiin ugh et ikh orson baisan. Goyo sanagdaagui. Neg nuhur ger buldee hairtai aj turj baijee. Getel bagiin naiz ni gemt heregten boltson mungu shanalgana. Mungiig ni uguhuus aina. Tegeed l nurshuu daa)
Honhereed Enhbold “Zahialgat Allaga 1.2.3.”
Darmiin Batbayar “Anirguin erveehiig” (engiin murtluu gun gunzgii utgaa ilerhiilsen goyo nom shuu)
Unknown "Shuren buguivch" (bogino xemjeenii tuuj. Zoxiolchiiinx ni bichsen arga baril ni ix taalagdan l daa. Mgl-iin tolgoi baychuudiin talaar neg ix oilgoltgui bdag minii xuvid ter bayan oxinii amidral ymarxuu orno bgaa ni neleen sonirxoltoi sanagdsan)
Аюурзанa "Les Essais"
Аюурзаний орчуулсан “Эзлэгдсэн байшин” 2003 (Songodog orchin uyeiin buteeluudiin tuuver. Neg ih goyo bish baisan. Altan zoos oldog uguulleg ni taalagdsan. “Baavgai” ni denduu nurshuu baisan)
Unknown “Omar Xayamiin duulal”
Unknown “Myanga negen shoniin ulger”
Tsao Chan “Ulaan asriin zuud”
Rabindranat Taagur “Orgoliin duun”
Dante “Tengerleg tuulis”
Bokachio “Decameron”
Miguel De Servantes “Kixot noyon”
Francua Rabele “Gargantua, Pantagruel xoyor”
Moler “Jujgiin zoxioluud” “Tartyuf” “Mezantrop”
Shiller “Xar sanaa xair setgel”
Gyotte “Faust”
Xans Cristian Anderson “Ulgeruud”
A. A. Milne “Winnie Pooh”
F. Dostoevskii “Pristuplenie i nakazanie”
F. Dostoevskii “Bratya Kramazovix”
Lev Nikolaevich Tolstoi “Dain ba enx”
Tolstoi “Anna Karennina”
Alecsandr Pushkin “Evgenii Onegin”
Aleksandr Griboedov “Uxaantain zovlon”
Ivan Goncharev “Oblomov”
Nikolai Gogol “Amigui albat”
Nikolai Gogol “baitsaagch Tushmel”
Nikolai Gogol “Dikanka orchimd ongoruulsen udesh”
Ivan Kriloviin yogt ulgeruud
Ivan Turgenev “Etseg xuu” “Anxnii xair”
Shekspir “Jujgiin zoxioluud”
Shekspir “Daniin xan xuu Xamlet”
Shekspir “Makbet”
Shekspir “Otello”
Shekspir “Liir Van”
Shekspir “Romeo Jullietta”
Daniel Defo “Robinson Kruzo” (Dalaid ayalah huseltei Robisonii husel biyelej dalaichin bolno. Negen urt aylaliin dund dalain har salhi degdesnees tereer ongots ni suirch, tsor gantsaaraa henii ch ul medeh negen jijig arald shidegddeg. Amidrah husel ermelzel ni urnun ovoohoi barin aj turdug. Ter aral ni elbeg delbeg hangaluun saikhan aral. Negniigee dainii olz bolgon iddeg mahchin zerleguud haayaa irdeg buguud haayaa tedentei tulalddag. Olon jiliin daraa negen hulug ongotson deer turiin ergelt bolsonoos zarim nuhud ni zugataj tuunii arald irdeg. Ted tuluvluguu zohion Ongotsii butsaan gartaa oruuldag. Bodit hunii amidralaas sedevlesen amttai zohiol)
Valter Scott “Aivengo”
Charles Dikkens “Oliver Tvist”
Charles Dikkens “David Coperfield”
Robert Stivenson “Doctor Jekill, mister Xaid”
Oskar Vaild “Dorian Grain xorog”
Edgar Po “Altan tsox”
Fanimor Kuper “Suulchiin Morikan” 2005.11.05 (Chingachgukiin huu suulchiin Mogican …, tuunii naiz tagaan arist Hawkeye nar Britanii ezlen turemgiilegchdiin tald France-uudtai tulaldana. Mogul hemeeh Indian uuriin nuhdiin hamt France-n tald baih buguud Britanii Colonel Munrogiin 2 ohiniig alahiig sanaarhana. Tend mun 2 ohiniig etsegtei ni uulzuulah zorilgotoi
Howard hemeeh eyereg dur baina. Tereed tom ohind ni hairrtai buguud hoshuuch tsoltoi sain tsereg. Suulchiin mogican uhej duusdag)
Bicher Stou “Tom avgiin ovooxoi”
Jack London “Anirgui tsagaan daid”
Mark Tvein “Gekelberri Finnd toxioldson adal yavdal”
Mark Tvein “Tom Soiriin adal yavdal”
E. L. Doctorow “Ragtime”
Josef Konrad “Lord Jim”
Xenri Jeims “Elchin saiduud”
Marsell Pruss “Aldagdsan tsagiin ereld”
James Jose “Ulissis”
Franc Cafca “Process” "Tsaiz"
Aldous Hacsley “Gaihamshigt shine ertunts”
44. Jorj Oorvel “1984”
45.
74. I.Ilif, E.Petrov "12 sandal", "Altan Tugal"
97.
98.
Gabriel Garsia Markes "Zuun jiliin gantsaardal"
Homer "Odisseida"
Homer "Iliada"
Leonarda Da Vinchi yogt ulgeruud
A.Tolstoi "Buratino buyu altan tulxuuriin adal yavdal"
Soljenytsyn "Gulag olitrog"
Gi De Mopassan "Xongor naiz"
M.Bulgakov "Master, Margarita xoyor"
Unknown "Alisa gaixamshgiin orond"
Richard Bach "Jomaton Livingston xemeex tsaxlai"
Гюго “Залуу Вертерийн шаналал”
Гюго “Шоовдор хүмүүс”
Гюго “Инээмтгий хүн”
А.Дюма “Шадар гурван цэрэг. Хорин жилийн хойно”
Жюль Верн “Усан доогуур хорин мянган бээр аялсан нь” (Ahmad Nemo hun turulhtuniig uzen yadsandaa shine technology hiin usand amidardag negen bolno. Tuunii hulgiig ter uyeiin uls ornuud avarga halim hemeen anduurdag. Asar olon halim agnuuriin hulug tuuniig agnahiig sanaarhavch buteshgui muruudul bolno. Etsest ni americiin zasgiin gazraas Avraam hemeeh tusgai hulug ongots hiin shalgarsan bagiin hamt tuunii araas ilgeene. Gol baatar erdemten, halim agnagch aldartan nar sanaandgui halimnii hodoodond orno. Ahmad Nemo buh uchiriig helne. Etsest ni ted delhiig neg buten toirsonii dara orgono. Nemo uhej Nautilus hemeeh hulug ni sunuj duusdag. Dalai doorhi asar olon nuutsiig haruulsan aldart zohiol)
Жюль Верн “Дэлхийг тойрсон 80 хоног “ ()
Stefan Zweig "Tanihgui emegtein zahidal"
Dostoyevski “Dord Uzegdegsed”
J.K.Rowling "Harry Potter"
Lermontov “Manai uye-n baatruud”
A.Duma “Monte Kristo Gun”
Sydnye Sheldon "Ikh geriin ezegtei" (detective)
Voinich- "Butee ni ugui uerhel" (roman)
Artem Tarasov “Sayatan” (uneheer sonirholtoi zohiol baisan. olj unshihiig zuvluj baina. eh hel deer ni orosoor unshval buur goyo l baihdaa)
No comments:
Post a Comment